Tunnelbana Karta Stockholm är nyckeln till att röra sig smidigt genom svenska huvudstaden. Med ett nät som sträcker sig över drygt 100 kilometer och binder samman 100 stationer är Stockholms tunnelbana inte bara stadens ryggrad för kollektivtrafik – det är också ett av världens mest konstnärligt utsmyckade tunnelbanesystem, ofta kallat ”världens längsta konstgalleri”. Oavsett om du är förstagångsbesökare eller Stockholmare som vill planera din pendling, ger den här guiden dig en tydlig bild av hur nätet är uppbyggt och hur du använder det på bästa sätt.
Tunnelbana Karta
Klicka på bilden för att se tydligt



Så är tunnelbanenätet uppbyggt
Till skillnad från vad många tror består Stockholms tunnelbana inte av sju fristående linjer, utan av tre huvudlinjer – grön, röd och blå – som i sin tur delas upp i sju numrerade grenar (T10, T11, T13, T14, T17, T18 och T19). Alla tre huvudlinjerna möts i navet T-Centralen, vilket gör stationen till den viktigaste bytespunkten i hela systemet.
Gröna linjen är den äldsta och mest historiska av de tre. Den binder samman Gamla Stan och city (T-Centralen, Hötorget, Odenplan) med söderort (Farsta, Skarpnäck, Hagsätra) samt väster och nordväst (Alvik, Vällingby, Hässelby).
Röda linjen löper genom östra innerstaden och vidare mot söder och nordväst, med stopp vid populära hållplatser som Östermalmstorg, Tekniska högskolan och Universitetet – praktiskt för den som vill besöka Stockholms universitetsområden och Nationalmuseum-närheten.
Blå linjen är känd för sina mest fotograferade stationer, som Kungsträdgården, Rådhuset och Solna centrum, där bergrummen har lämnats råa och målats i starka färger. Linjen sträcker sig norrut mot Akalla och söderut mot Kungsträdgården.
Praktiska sevärdheter längs vägen
Tunnelbanan tar dig enkelt till flera av Stockholms mest kända platser:
- Gamla Stan – nås med gröna eller röda linjen, mitt i den medeltida stadskärnan.
- T-Centralen – knutpunkt för alla linjer och startpunkt för de flesta sightseeingturer.
- Kungsträdgården – slutstation på blå linjen, omgiven av parker, museer och shopping.
- Östermalmstorg – för den som vill uppleva Stockholms mer exklusiva delar.
- Solna centrum och Friends Arena – nås via blå linjen, ett bra utflyktsmål för sportintresserade.
Så köper och använder du biljett
Det enklaste sättet att resa är med SL:s reskort eller SL-appen. En enkelbiljett gäller i 75 minuter och fungerar för byten mellan tunnelbana, buss och pendeltåg inom SL-nätet. Reskort går att ladda med enkelbiljetter, dygnskort eller månadskort direkt i appen eller vid biljettautomaterna på stationerna – vilket ofta är billigare än att köpa enstaka biljetter om du planerar flera resor under samma dag.
Nytt på kartan: så växer tunnelbanan 2026 och framåt
Stockholms tunnelbana genomgår just nu sin största utbyggnad på 50 år. Totalt planeras 18 nya stationer och omkring tre mil nya spår:
- Blå linjen förlängs från Akalla till Barkarby, med trafikstart planerad till omkring 2027.
- Blå linjen byggs även ut från Kungsträdgården till Nacka och söderort, för att avlasta Slussen.
- Gröna linjen får en ny ändstation vid Arenastaden i Solna.
- En helt ny gul linje planeras mellan Fridhemsplan och Älvsjö, med sex stationer och Stockholms första självkörande tunnelbanetåg. Byggstart är satt till 2026.
Det innebär att kartan över Stockholms tunnelbana kommer att se annorlunda ut inom de kommande åren, med fler bytespunkter i bland annat Fridhemsplan, Liljeholmen och Älvsjö.
Vanliga frågor
Hur många tunnelbanelinjer finns i Stockholm? Tre huvudlinjer – grön, röd och blå – uppdelade i sju numrerade grenar.
Var byter man mellan linjerna? T-Centralen är den centrala bytespunkten där alla tre linjerna möts, men även Slussen, Fridhemsplan och Gamla Stan fungerar som bytesstationer mellan vissa linjer.
Går tunnelbanan till Arlanda flygplats? Nej. Tunnelbanan når inte Arlanda direkt – snabbaste alternativet är Arlanda Express från Stockholm Centralstation, cirka 18–20 minuter.
Hur många stationer har Stockholms tunnelbana? 100 stationer är i drift idag, med ytterligare 18 under uppbyggnad som en del av nätets utbyggnad.